WWF – nutidens överstepräster,
men avlatsbreven fungerar inte

Världsnaturfonden, WWF, är så framgångrika i sitt proklamerande att rädda djuren, världen och i synnerhet Östersjön att de höjt sig över all kritik. Få vågar, kan eller vill se de tydliga bristerna i WWF:s budskap – fisket är hittills en av få näringar som upplevt hur effektivt miljöretoriken kan förstöra ekonomi och marknad för en liten näring. Med risk för att betecknas som kätteri bör dessa saker belysas.

Sedan ett antal år tillbaka gör WWF en konsumentguide för fisk och skaldjur.
WWF påstår att det är ICES-råd som ligger till grund för texterna i konsumentguiden och att man inte har egna forskare som utarbetar WWF:s råd.
I guiden behandlas fiskbeståndens biologiska status – ibland i alla fall... Om ett bestånd är i gott skick och med en förvaltningsplan som fungerar, brukar WWF hitta på något annat som kan bidra till att skriva ner beståndets status eller i vart fall påverka konsumenterna till en tveksam hållning.
Bottentrålning är en sådan faktor som används i negativa syften samtidigt som selektion i redskapen höjs upp. Lite rätt och lite fel – osäkerhet är summan i alla fall. Bifångster i vissa fisken, t ex i räkfiske, används därtill att skapa grund för tveksamhet – att plantera oro i konsumentledet.

Ständiga små stick
Alla dessa små stick i sidan på fiskenäringen påverkar marknaden för fisk och skaldjur. WWF använder i sin konsumentguide alla trix man kan för att svärta ner och beslå marknaden med osäkerhet.
WWF säljer ett eländesbudskap – och med hjälp av hjärte-knipande kampanjer som exemplifieras med pandor, tigrar och isbjörnar säljer man sina egna avlatsbrev till en bred publik.
– Betala och lätta ditt samvete – WWF räddar världen åt dig. Ett lika fantastiskt som tilltalande budskap. Vem kan säga emot?

Negativt laddade ord
WWF var en av de organisationer som för några år sedan betecknade Östersjöns torskbestånd som utrotningshotat, överfiskat och svartfiskat. Alla negativa begrepp användes med förödande effektivitet.
Genom sin stora framgång med konsumentguiden har denna föreställning numera hittat in i undervisningsböcker i svenska skolor – detta med bestående och förödande resultat, eftersom läroböcker ju inte trycks om vart eller vartannat år.
Under tiden har emellertid verkligheten visat att alla de beslut som EU tagit – och regeringen och näringen genom Östersjö-RACen (där WWF f ö ingår!) verkat för – har lett till en kraftig ökning av torskbestånden. Men WWF-budskapet och den allmänna uppfattningen står i stora delar kvar där konsumentguiden lämnat den – oro, svartmålning och utrotningshot.
WWF säger i sitt senaste pressmeddelande, efter ICES råd i maj, att långsiktig förvaltning är räddningen för torskbestånden.
– Se där, ett rationellt och riktigt erkännande av politiska beslut!
Samtidigt säger WWF, helt apropå, att deras guide kommer att ändras i höst. Detta är ett tecken på vilket ansvar WWF tar för sitt agerande!  
Världsnaturfonden struntar i om de förstör marknaden för fisk och skaldjur för ett decennium framöver, bara man får in sina bidrag till nya kampanjer. Elände i världen? WWF tvättar bort – för bara 100 kr i månaden.

Inget mer samarbete
SFR:s styrelse har klokt valt att inte förnya samarbetet man haft med WWF och det finns heller ingen anledning att göra det. Så länge WWF påstår sig vilja samarbeta och samtidigt minerar vägen för fiskets marknad är organisationen en ohederlig motpart.
Delar av beredningsindustrin har under många år naivt trott att det går att tjäna någon extra krona ett kvartal eller två på samarbete, men i själva verket har man sålt sin själ till en motståndare som lever på eländesbudskapet.
– Avlatsbreven fungerar inte denna gång heller.