Dagligen översvämmas vi av uppgifter om att ålen är en utrotningshotad art. Den ena
forskaren efter den andra framhåller den stora risken för att ålen kommer att utrotas.
EU har beslutat om en handlingsplan för att rädda ålen. Politiker både på EU-nivå och i den svenska riksdagen har visat stor handlingskraft genom att motionera om totalförbud för fisket efter ål.

Fiskeriverket har infört stränga regler för det nuvarande ålfisket på svenska vatten, bl.a.
genom att omöjliggöra för generationsskiften (som är normalt för alla företag). Fritidsfisket
efter ål har förbjudits, yrkesfisket har halverats allt i syfte att öka ålens chanser att överleva.

Samtidigt fortsätter slöseriet med de glasålar som kommer till Europa, de fiskas för att säljas
till Kina och andra länder på andra sidan jordklotet för odling. Bara i Frankrike fiskades och
såldes drygt 15 ton ton glasål till Kina under  senaste året. Det betyder att c:a 52 miljoner
glasålar undanhölls för att stärka ålbeståndet. Till det kommer det glasålsfiske som sker i
Spanien och andra länder runt Medelhavet.

Det svenska yrkesfisket fiskade har under 2009 fångat drygt 800 000 ålar. Enligt
myndigheternas planer skall det fisket under kommande år kraftigt minskas.

I de asiatiska odlingarna dör dessutom enligt uppgift upp till 25 % av ålarna innan de är
färdiga. D v s minst 12 miljoner ålar från enbart Frankrike dör helt i onödan, i motsvarande
odlingsanläggningar inom EU är förlusterna mycket lägre.

Vid en jämförelse så framstår glasålsfisket för export till asiatiska odlingar som en helt orimligt
hantering. Miljontals ålungar dör varje år i odlingarna samtidigt som det svenska ålfisket av
0,8 miljoner ålar varje år tvingar riksdagsmän att skriva motioner om att förbjuda ålfisket. Det
gäller att angripa rätt problem om man vill nå resultat. Frågan är om de svenska riksdagsmän
och -kvinnor som i motioner förordat ett ålfiskeförbud nationellt i Sverige inte bara ägnar sig åt
röstfiske.

Det förefaller som om  miljöorganisationerna tar väldigt lätt på den asiatiska ålodlingen,
Greenpeace rekommenderade för ett tag sedan att man av miljöskäl skulle äta odlad ål och
undvika den som fiskats. Kunskapen om att både den odlade ålen och den som fiskas är
baserad på glasål från lekplatserna i sydvästra Atlanten är tydligen inte spridd.

WWF å sin sida rödlistar och manar till bojkott, på samma sätt som man gjorde mot
Östersjötorsk. WWF som är en globalt verksam organisation har nu möjlighet att agera
kraftfullt mot detta vansinne, med att låta en så omfattande glasålsexport fortgår till Asien.

SFR:s ålkommitté kräver

att EU kommissionen helt stoppar exporten av glasål från EU
samt använder den tillgängliga glasålen för utsättning
i lämpliga vatten inom EU

Göteborg  i maj 2010

Sveriges Fiskares Riksförbund
Ålkommittén
Närmare upplysningar kan lämnas av ålkommitténs ordf. Roland Norlén tel 031 – 29 59 07